Såg just ett avsnitt av ”Jonas och Musses Religion”. Ett program som går ut på att just Jonas och Musse ska skapa en ny religion. Egentligen är det ett ganska fånigt program. Resonemangen är ganska ytliga och stannar oftast bara vid jämförelser mellan andra religioner. Jag saknar de djupa, bakomliggande reflektionerna och analyserna. Trots det så är en del av de saker de kommer fram till att de vill ha i sin egen religion ganska vettiga. Idag sa de till exempel något som till och med jag skulle kunna ha med i min egen religion. Om det nu vore så att jag skulle starta en. Eller egentligen var det väl en docent i astronomi från Uppsala Universitet som uttryckte sig som så: Vi är barn av universum.
Trygg i relationen till universum – jag är här, jag måste få leva mitt liv och då måste man ta risker och tro att det är meningsfullt att man existerar.
Att jag kände mig så träffad av det just nu skulle också kunna bero på att jag just idag varit i Stjärnsund. Där är så lugnt och fridfullt så det känns nästan som om man vore i ett tomrum. En del av världen som hamnat i ett vakuum.
Får nog sova lite på den…
1 kommentar:
Hej! Kom att tänka på den gamla texten som börjar "Vandra lugnt i brådskan och larmet..." Minns du den? Ett stycke i den påminner mig lite om det du skrev - "Behåll en sund disciplin men var mild mot dig själv. Du är ett barn av världsalltet, liksom stjärnorna och träden har du rätt att vara här, oavsett om det står klart för dig eller ej, betvivla inte att världsalltet är sådant som det borde vara. Förbli således i fred med Gud, vad du än tror om hans existens, vad du än upptas av och vad du än åstundar." Kloka ord tycker jag. Känns ganska allmängiltiga, de flesta (som köper att livet innehåller någon form av andlighet) kan nog skriva under på den texten, oavsett tro. Kram!
Skicka en kommentar