Grejen med covers

Jag är inte direkt ett stort fan av covers. Inte alls faktiskt. Man skulle till och med kunna säga att jag verkligen avskyr coverlåtar, att de är en skymf mot orginallåtarna. Och mot artisterna som gjort orginalet.

Men, jag måste ju medge att det faktiskt finns några undantag. Några få, enstaka mirakel skulle man kunna säga. Så för första gången i min blogg ska jag bjuda på en lista. En lista på världens kanske fem bästa covers. (Fast för den skull säger jag inte att orginalet på något sätt skulle vara dålig såklart.) Och för alla Spotifyälskare så länkar jag naturligtvis.

Världens kanske fem bästa covers (dock utan inbördes ordning):
Anna Ternheim - When Tomorrow Comes
Johnny Cash - Hurt
Firefox AK - Big In Japan
Timo Räisänen - Didn't we almost have it all
Monica Zetterlund - Trubbel

My new hobby during long sleepless nights...

...eller hur man gör en höna av en fjäder.

Eller varför inte en hel armé...

Det är en magisk värld där ute

Och idag kände jag lite, lite inspiration komma krypande. I lilltån. Men det är väl så gott som något.

face the fact the weather's changed I'm just a bitch

Det är dags för ett nytt ledmotiv nu tror jag.

I en upp- och nervänd värld

Så här när snön faller för första gången på riktigt i år, drömmer jag mig bort till trevligare tider. Har med möda lyckats konstruera en dröm som finns där någonstans. Långt inuti, men samtidigt så långt bort. Och kanske, kanske kommer jag att följa den den här gången. Trots att den mest är ett resultat av en logisk tankeström och inte alls en följd av en stilla känsla om vad som känns rätt. (För kom ihåg: rätt är fel, och fel är rätt.)

Life's a bitch and then you die

Ibland är det så svårt när livet är svårt, att förstå att fel är rätt och rätt är fel.

Väntar på att månen ska gå upp

If there's a place I want to go

Then I'll be there with you

'Cos in my dreams the things

I'm wishing for

Keep coming true

(Belle & Sebastian)