Ett kort inlägg, en tänkvärdhet som jag inte minns varifrån det är hämtat...
Vidder som är tillräckligt stora för att fjärma dig från det sorl, skrän, jämmer och larm som stiger ur det oupphörliga reklaminslag du så innerligt önskar att ditt liv inte vore.
Vildmarken som med sin skönhet skänker dig ro och tillåter dig tänka klart och binda samman två på varandra följande tankar, eller som vid behov kan sätta blodet och känslorna i svallning, ända dit hän att du blir ett med vinden och vattnet och jorden du nära på glömt att du kom i från.
Jag längtar efter fjällen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar