Är visst lite seg med uppdateringarna här så här i sommartider... Under sommaren har visst allt en tendens att få en helt annan tidsrytm. Man tappar som räkningen på minuter, timmar och dagar. Låter allt flyta ihop i en enda röra, och man minns bara de starkaste intrycken, den varmaste dagen, hällregnet, åskan, den godaste glassen, dagen vid vattnet vid den där sjön som har den bästa stranden, kaffet med den där personen du inte träffar så ofta, den mest underbara konserten. Och så minns man inget av allt det andra, alla andra glassar som är goda i ögonblicket man får dem, men som smakar likadant. För man har ingen tid att hänga upp det på. Man har inga dagar längre. Nästan inga veckor.
En sak jag kommer ihåg dock, är en fin konsert med Stockholm Lisboa Project på Parksnäckan här i Uppsala. Fint som snus alltså.
En favorit är ju Mentiras:
Det var en väldigt solig kväll för konsert, det minns jag också:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar