När två år helt plötsligt känns som en väldigt kort tid

Ligger på soffan och varvar slösurfning med läsning i Så länge det finns hunger. Funderar över livet och världen och känner att jag vill göra något. Göra något aktivt, något engagerande. Något som skulle kunna göra skillnad i världen. Så när jag letar efter intressanta och engagerande aktiviteter ser jag en artikel om att några av de ansvariga för Bhopal-olyckan äntligen fått sina domar. Nu, så här mer än 25 år efter olyckan ska de äntligen ställas tillsvars. Och det utdelade straffet: Fängelse i (hör och häpna) två år. TVÅ ÅR!!!! jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Om det här gör mig arg och uppgiven eller arg och ännu mer motiverad att göra nåt. Ska det verkligen få gå till så här?!